Farliga ämnen finns överallt

Tidigare pubertet, missbildningar, försämrad spermiekvalitet, cancer, diabetes, fetma, astma och allergi och neurologiska störningar som adhd – listan är lång på vad ämnen i vår arbetsmiljö kan göra med människokroppen.

De hormonstörande ämnena i vår vardag är många. Det mest bedrägliga med dem är kanske att de liknar våra egna hormoner.

– De kan sätta igång, eller avsluta, viktiga biologiska processer. Och effekterna kanske man ser långt senare – man måste studera flera generationer.

– Tillsammans med cocktaileffekten, att vi inte vet hur olika ämnen samverkar med varandra, har vi två gigantiska frågor, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap som forskar om hur hormonstörande ämnen påverkar barn.

Att vistas i ett rum fullt med en blandning av sådana ämnen har kanske inte så stor betydelse för vuxna, friska män, men för foster och barn är det en helt annan sak, menar han.

Det är alltså inte bara nivån på ämnet som påverkar, även tidpunkten har betydelse. Exempelvis är ett foster särskilt känsligt för hormonrubbningar som är kopplade till könsutvecklingen under veckorna 8 till 14. Vad som händer under den tiden kan påverka individens förmåga att få barn långt senare.

Ett av problemen med hormonstörande ämnen är att man inte kan säga vad som är en ofarlig dos. Effekterna kan vara helt olika vid låg, respektive hög dos. Ett exempel är att en låg dos av ftalaten DEHP påskyndar pubertetsutvecklingen hos försöksdjur, medan en hög dos av samma ämne i stället försenar den.

Ftalater gör plast mjukare och bär doft i schampon, krämer och annat vi smetar på oss. De finns överallt och vi får i oss dem hela tiden.

Ett annat omdiskuterat ämne är bisfenol A, numera förbjudet i nappflaskor eftersom man har kopplat ämnet till bland annat försämrad spermiekvalitet, missbildningar, tidigare pubertet, diabetes, fetma, prostatacancer och bröstcancer. Men i exempelvis kvitton kan det vara tusen gånger högre halter än de som funnits i nappflaskor. Den som arbetar inom handeln på ett ställe där sådana kvitton fortfarande finns är särskilt utsatt. Efter miljölarm har flera affärskedjor slutat med dessa kvitton.

De klorerade och bromerade flamskyddsmedlen är också hormonstörande. Några av dem har förbjudits längs vägen, men ett 70-tal är tillåtna i Sverige. Och för att krångla till det ytterligare så finns det varianter inom ämnena. Det finns exempelvis 209 olika varianter av ämnet PBDE, som är ett bromerat flamskyddsmedel som är vitt spritt i vår miljö.

Ett av flamskyddsmedlen, deka-BDE, förbjöds i Sverige, men förbudet upphävdes med argumentet att det inte var förbjudet i EU.  Just det ämnet illustrerar också hur svårt det kan vara att säga när, var och hur dessa ämnen är farliga. Vid en studie på möss visade det sig att möss fick bestående skador på hjärnan om de utsattes för deka-BDE när de var tio dagar gamla, just i den åldern då deras hjärnor utvecklas mycket. Fick de i sig ämnet tidigare eller senare påverkades inte mössen.

Flamskyddsmedlen finns överallt i vår miljö. Vissa av dem finns i högre halter i kontorsmiljö där elektronik är vanligt. Även om de skulle förbjudas idag så skulle de stanna i våra kroppar mycket länge. Det du inte får i dig från prylarna i din vardagsmiljö, får du kanske i dig när du går och äter lunch. De lever kvar på samma sätt som miljögifterna DDT och PCB lever kvar i oss.

Och så har vi de perfluorerade ämnena, de som gör att din goretexjacka håller dig torr och din soffa smutsfri, till exempel. Även dessa finns kvar i våra kroppar och sprids i djur och natur. Isbjörnarna i Arktis har ämnena i sitt blod trots att de aldrig varit i närheten av en behandlad möbel eller en teflonkastrull.

Alla dessa ämnen är mer eller mindre hormonstörande. Vissa har det forskats mycket på, andra vet man inte mycket om. Och när ett blir förbjudet ersätts det med ett nytt ämne. Förhoppningsvis ofarligare.

TCO Development märker datorer och annan elektronik bland annat utifrån ergonomi och miljökrav. Klorerade och bromerade flamskyddsmedel finns inte i TCO-märkta datorer, åtminstone inte i de detaljer som väger över 25 gram. De kan alltså finnas i små mängder i exempelvis kretskort och kablar trots att de är TCO-märkta.

– De kan vara svåra att ersätta. Vi måste undersöka så att det finns något att ersätta de farliga ämnena med, så att det inte kommer något lika farligt, säger Stephen Fuller på TCO Development.

Bromerade flamskyddsmedel används av en anledning – att prylarna inte ska börja brinna. Kraven på brandsäkerhet varierar mellan länder och det påverkar vad tillverkarna stoppar in i elektroniken. Det påverkar också vad TCO Development kan ställa för krav, producenterna säljer till en världsmarknad.

-I USA ska en extern nätsladd hålla för brand även om man sätter en brinnande bunsenbrännare mot den i drygt en minut, exemplifierar Stephen Fuller.

Inte konstigt att prylarna blir proppfulla med flamskyddsmedel då.

Även när det gäller ftalater, mjukgörare, kräver TCO Development att den TCO-märkta elektroniken bara ska innehålla ofarliga sorter.

– Ofarliga vad man känner till i dag alltså, säger Stephen Fuller.

Det finns TCO-märkta datorer, bildskärmar, surfplattor, projektorer och headsets – men inte mobiltelefoner. På en sådan produkt, som så gott som alla använder dagligen, finns överhuvudtaget ingen miljömärkning. Mobilföretagen har stretat emot certifiering.

– Vi har så mycket kontakt med mobilen, håller den i handen, sätter handen mot munnen. Det är inte bra att det inte finns någon certifierad mobil, säger Stephen Fuller.

Skrivare är en annan produkt där det inte finns någon TCO-märkning. Även där finns samma farliga ämnen som i övrig elektronik. Därtill blir det en del partiklar i luften.

– Ha bra ventilation vid skrivaren. Det gäller för övrigt all ny elektronik som blir varm. Då avges mest ämnen, säger Stephen Fuller.

Det finns även Svanenmärkta datorer och annan elektronik, i dem ska inte heller finnas de farligaste flamskyddsmedlen – åtminstone inte i ytterhöljet.

– Vi är lite hårdare än Svanen, vi säger nej till fler kemikalier, säger Stephen Fuller.

Ett råd Stephen Fuller har, förutom att köpa TCO-märkta produkter, är att köpa begagnat. En ny bil till exempel har mängder av hormonstörande ämnen. Å andra sidan kan det vara svårt – prestandakraven på en dator utvecklas så snabbt att en begagnad dator inte klarar alla program. Men då kan man prova att först uppgradera datorns hårdvara, som grafikkort och processor. Detta ger mindre emissioner och minskar problemen med ökande mängder elektronikavfall.

Mycket kemikalier blir det: De senaste femtio åren har kemikalieproduktionen ökat från 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år.  Myndigheter och lagstiftare har svårt att hänga med.

Några tips:

-Köp t ex TCO-märkta datorer, de innehåller inte bromerade och klorerade flamskyddsmedel, ej heller PVC. Inte heller Svanenmärkta datorer innehåller de farligaste flamskyddsmedlen.

-Välj miljömärkta produkter, t ex rengöringsmedel. Bra miljöval ställer högst krav. Därefter kommer Svanenmärkta.

-Köp begagnat. Kemikalierna har kanske redan läckt ut. Fråga när du t ex köper nya möbler: Finns det flamskyddsmedel i dem?

-Tänk på att snabbmatsförpackningar ofta är behandlade med perfluorerade ämnen. Undvik att värma plastförpackningar i mikron.

-Plast är märkt med siffror från 1 till 7. Ett råd är att undvika plast med siffrorna 3, 6 och 7, Här finns mer information om märkningen: www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/kopa/plast/

-Dammsug ofta och vädra.

-Inred med gröna växter. Svärmorstunga, fikus, murgröna och hänglilja är bra luftrenare.

www.kemi.se På Kemikalieinspektionens hemsida kan du bl a klicka dig fram i ett hus för att se vad det kan finnas för kemikalier i din vardag.

(publicerad i Kollega)