Björnskådning

Jag har varit i Afrika, jag har sett lejonflockar i Masai Mara, bergsgorillor på sluttningen av Virungabergen. Jag har snorklat i Indiska oceanen, simmat med delfiner, sett geparden stolt blicka ut över savannen.

Men, liksom de allra flesta svenskar, har jag inte sett så mycket av våra egna stora djur. Björn till exempel. Det tänkte jag försöka ändra på.

Sen tre år tillbaka erbjuder Vargas vildmarkslodge i Hälsingland björnskådning från gömsle i skogen. Där brukar de se björn, åtminstone åtta eller nio av tio nätter. Chansen är hög, med andra ord. Tänk att få se en flera hundra kilo tung björn några meter bort!

Håkan Vargas Sundberg driver anläggningen tillsammans med sin fru Eva Vargas. Håkan är en skicklig björnfotograf, och det var så det började. Han hade bestämt sig för att ta de bästa björnbilderna, och byggde eget gömsle för det. Sen dess har björnstammen växt, och fler har fått se björn. Idag räknar man med att det finns kring 3200 björnar i landet, och uppemot ett tiotal har sitt hemområde nära lodgen, berättar Håkan.

På vägen till Vargas stannar jag på Ica i Alfta, knappt två mil från Vargas. När jag frågar en av de anställda om vägen till vildmarkslodgen så har hon ingen aning.

-Björnskådning? Björnar har vi överallt här. Den rev ner mitt staket, säger kvinnan.

Men sett någon har hon inte. Det är det få som har gjort, även i Hälsingland, Jämtland och andra relativt björnrika trakter.

Ännu färre är det väl som sett varg. Men debatten om vargens vara eller icke vara är högljudd och känslosam. Från björngömslet hos Vargas har man sett varg en enda gång, berättar Håkan Vargas när vi träffas vid den inledande lunchen.

Vi är åtta deltagare plus Håkan själv som äter kyckling i storstugan. Från väggarna stirrar olika björnar på oss i form av Håkans foton. I ljuskronan sitter en uppstoppad rödhake och ovanför bordet på en bjälke står två vargar. Det är Amungenrevirets vargar som sköts för några år sen eftersom de blivit för orädda. Ve det rovdjur som inte håller sig långt långt borta från världens farligaste rovdjur, människan.

Håkan berättar att vilken svensk som helst kan begära att få skyddade djur som dödats, men ingen trodde väl att ett litet turistföretag skulle få två skjutna vargar, det gjorde inte Håkan och Eva heller, men det var värt ett försök.

-Och en dag kom brevet att vi fått dem! Och längst ner stod det: beslutet kan ej överklagas, berättar Håkan Vargas.

Att sen stoppa upp dem var en annan, och dyr, historia.

Efter lunchen kommer förhållningsreglerna för björngömslet: var tysta; ingen blixt eller lampor på kamerorna, inget kaffe för det luktar för mycket, nys under en sovsäck om du måste etc etc.

Vi tar bil upp en bit på en knagglig väg, sen blir det till att vandra. Det är inte så långt, och björnspår ser vi längs vägen. Både färska på marken och rivsår på träd.

Sen in i gömslet.

Vi är så tysta, så tysta; vi viskar; vi pratar med små små röster; vi hostar inte alls. Håkan bjuder på konjak och whisky till den som vill, sen är det bara att vänta. Klockan är bara sju, och det är sällan björnarna visar sig före nio, om ens det. Den senaste tiden har de för det mesta dykt upp mellan två och fyra på natten, berättar Håkan.

Utanför gömslet har han lagt ut mat som björnen gillar: frukt, bröd och havre. Torrt hundfoder. Det mesta ligger under ett lock, som björnen lätt tar bort. Annars skulle fåglar och andra djur käka upp alltihop i ett nafs. Havren ligger däremot öppet och hundmaten slängs ut på marken, till korparnas förnöjelse. Ungkorparna traskar tryggt omkring och stoppar i sig så mycket de kan. Även ett stort gäng nötskrikor har festmåltid i kväll. Och vi människor sitter bakom gluggarna i gömslet och äter vår matsäck som vi fått med oss från lodgen. Vi äter rostbiff medan björnarna får nöja sig med vegetabilier. I Sverige är det förbjudet att locka björn med kött, till skillnad från i Finland. Olika tolkningar av samma EU-regler.

Håkan berättar viskande om björnarnas luktsinne: om hur en björn en gång försökt riva gömslet för en bränd mandels skull. Någon hade tappat en sådan på golvet, och björnen hade känt lukten genom panel, plast och spånskiva.

En annan gång såg han en björn som tvärstannade vid ett litet träd och länge luktade på en gren där Håkan själv hade snuddat med sin jacka många timmar tidigare.

-Den hade inte ens fastnat! Den bara tuschade i lite! säger han.

Vi väntar. Någon går och lägger sig, en annan tar ett glas vin i väntans tider. Timmarna går. Vi sover i omgångar, själv slocknar jag någon gång vid fyra, långt efter att också korparna försvunnit från gläntan.

När jag vaknar är det dags att packa ihop och gå tillbaks till lodgen och äta en rejäl frukost med gröt och sill. Och vi kan konstatera att vi tillhör den ovanliga skaran på 10-15 procent som besöker Vargas gömsle utan att se björn.

Naturen ger inga garantier. Men det är inte så långt till Orsa björnpark eller Järvsö Zoo. Om man vill vara säker på att se björn, och inte bara skåda korp, vilket kan vara nog så intressant faktiskt.

Och Håkan lovar oss halva priset om vi vill prova igen.

 

Fakta/ekoturism

I Sverige finns kvalitetsmärkningen Naturens bästa för ansvarsfulla resor och arrangemang i naturen. På www.naturensbasta.se kan man söka efter olika typer av upplevelser, det kan var allt ifrån fjällvecka med barnbarn och far/morföräldrar i Grövelsjön till vargsafari och björnskådning. Vargas vildmarkslodge är den enda svenska björnskådningsarrangören i Sverige som har kvalitetsmärkningen.

Naturens bästa har en resklubb med gratis medlemskap. Medlemmar får information, rabatter mm.

Fakta/björnskådning:

Vargas vildmarkslodge ligger i södra Hälsingland, man kan åka dit även utan bil, till exempel ta tåget till Bollnäs och hämtas upp där. Vargas arrangerar konferenser och har olika vildmarksaktiviteter. Vargas fick Grand Travel Awards ekoturismpris 2010 för att bäst ha utvecklat svensk ekoturism under det senaste året

Björnskådning 1 dygn inklusive lunch, middag och frukost kostar 2750 kr. Det finns också möjlighet att välja en 4-dygnsvistelse. Max åtta personer per gång har möjlighet att se björn från april till oktober. Under en period i maj-juni då björnarna är brunstiga erbjuds ingen björnskådning. Då är björnarna bara intresserade av en sak (och det är inte den utlagda maten), så det är för osäkert om man ser några björnar då.

(publicerad i PROpensionären)i björngömsleVargas mot gömsle

Kommentera